söndag 3 december 2017

Evidensbaserad pedagogik

(Texten nedan är en delvis omskriven och modifierad kursuppgift, anpassad till blogg-format.)
Hur ska vi arbeta i skolan? Hur ska vi utforma våra lektioner? Hur ska vi arbeta för att fostra demokratiska medborgare? Hur ska vi utveckla våra relationer till våra elever? Hur ska vi utforma prov? Hur ska vi ge feedback? Hur ska skolans organisation se ut? Hur får vi fram bevis för att till exempel ett arbetssätt fungerar och är effektivt? 

Skollagen första kapitel, 5 § (SFS 2010:800) står det att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskning i och om skolan har därmed fått en central roll i skolornas dagliga verksamhet. Vetenskaplig grund handlar om att skolan tar fram forskningsresultat inom det område som ska utforskas.  Beprövad erfarenhet handlar om att skolan systematiskt och över tid observerar ett område i praktiken, utvärderar det och dokumenterar resultaten. Evidensbaserad pedagogik eller evidensbaserad praktik är begrepp som vuxit fram på senare tid. Begreppet evidens kan definieras som sanningsliktetablerad eller belagd fakta, bevis och tydlighet och handlar om att systematiskt och vetenskapligt hitta bästa bevis för till exempel ett arbetssätt i skolan. Ofta presenteras dessa "bästa" bevis i form av systematiska litteraturstudier och kunskapsöversikter där småstudiers olika resultat vägs samman. 

Empiri kan samlas in på olika sätt, genom kvantitativ ansats, kvalitativ ansats eller flermetodsforskning. I den kvantitativa ansatsen strävar forskaren efter att hålla distans och att vara objektiv, detta för att undvika att själv påverka resultaten genom sina förutfattade meningar. Genom de studier som görs vill forskaren kunna ordna, förutsäga, klassificera, förklara och se samband. Arbetssättet och analysen är deduktiv vilket innebär att forskaren ställer frågor, formulerar hypoteser, bestämmer datainsamlingsmetod för att därefter testa hypotesen, hypotesen förkastas eller bekräftas vilket sedan kan leda till att en teori omformuleras. 

Den kvalitativa ansatsen tar sin utgångspunkt ur det subjektiva där forskaren vill ta reda på, förstå och skapa mening i människors upplevelse av världen. Det arbetssätt som används är induktivt vilket handlar om att kartlägga ett område och den data som samlats användas sedan för att utveckla en teori (förenklat uttryckt). Kontexten och forskaren själv är också av betydelse inom den kvalitativa ansatsen. Datainsamlingen sker ofta genom intervjuer och observationer, vilka skrivs ut, analyseras och resultaten presenteras sedan i löpande text. 

Kvalitativ och kvantitativ ansats kan användas i samma forskningsstudie, detta kallas bland annat för flermetodsforskning eller metodtriangulering.  Det finns olika sätt att kombinera ansatserna; (1) Kvantitativa undersökningar kan användas i det initierande stadiet för att sedan följas upp av kvalitativa studier. Detta eftersom kvantitativa studier kan generera frågor som kräver fördjupning. (2) Kvalitativa studier kan istället föregås kvantitativa studier. De kvalitativa studierna bidrar då med kunskap som kan användas för att sedan göra kvantitativa undersökningar. (3) De båda kan också användas parallellt, datan kompletterar då varandra med djup och siffror 

Generaliserbarhet är när resultaten av en studie kan appliceras på till exempel andra fall, personer eller situationer som inte ingått i den aktuella studien. Inom kvantitativ forskning handlar generaliserbarheten oftast om statistisk generalisering, där de som ingår i studien ska vara representativa för gruppen. För att gruppen ska bli representativ behöver ett sannolikhetsurval göras, vilket oftast görs slumpmässigt. Den kritik som förs fram mot kvalitativ metod är just att den inte är statistisk generaliserbar då den är kontextbunden och att sannolikhetsurvalet oftast inte tillämpas. Resultaten blir då inte representativa och går inte att applicera på olika kontexter.  

Generalisering inom kvalitativ forskning kan ses på flera sätt. Användargeneralisering handlar om att läsaren tolkar resultaten och blir därmed en länk mellan resultatbeskrivningen och de nya situationerna. Analytisk generalisering handlar om att resultaten bidrar med en spekulerad tillämpbarhet i liknande situationer, med andra ord bidrar resultaten med perspektiv dock inte med sanningarSituerad generalisering handlar om mönster eller processer i resultaten vilka känns igen i andra situationer. Genom en pragmatisk validering av resultaten bedöms resultatens nytta. Med andra ord är läsaren den som utifrån resultaten kan använda kunskaperna i nya situationer genom att direkt tillämpa dem, förstå sig själv eller situationen på ett nytt sätt. Resultaten bidrar då till att öka förståelsen, se med nya perspektiv, se nya möjligheter och att få nya sätt att analysera situationer med samt hitta nya sätt att handla i praktiken.

Kvantitativ och kvalitativ forskning har både fördelar och nackdelar. Risken med kvantitativ forskning är att den inte alls tar hänsyn till subjektiva värden och reflektion och att mätprocessen blir för statisk vilket gör det svårt att beskriva den komplexa verkligheten på ett korrekt. Risken med kvalitativ forskning är att den blir för subjektiv, är alldeles för kontextbunden, är svår att upprepa (replikera), är svår att generalisera och ibland saknar transparens i t.ex. urval och analysmetod. Det finns de som menar att det kan finnas svårigheter i att ta fram ny och väsentlig kunskap inom kvalitativ forskning och att det krävs en skicklig forskare för att undvika reproduktion av allmänna åsikter och fördomar 

Idag finns det evidens från både kvalitativ och kvantitativ forskning inom det utbildningsvetenskapliga fältet vilka båda kan bidra till verksamheterna. Det finns de som menar att forskning inom utbildning och skola är kontextbunden och att det därför är svårt att hitta evidens som är generaliserbar för alla verksamheter. Genom ett systematiskt angreppssätt och genom att väga samman olika vetenskapliga studier kan ny och mer säker kunskap nås.  Skolverket menar att evidensbaserad pedagogik handlar om kunskap som både ligger i tiden och som är mest tillförlitlig, dessa evidens ska i sin tur bidra till att de beslut som tas i skolorna är av största kvalitet 


Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:300). I detta blir den evidensbaserade pedagogiken en viktig del i skolornas dagliga arbete. Generaliserbar utbildningsvetenskaplig och praxisnära forskning som bidrar till skolorna genom evidensbaserad pedagogik är en utmaning. Jag tänker att det är viktigt att den evidensbaserade pedagogiken inte fastnar i att endast kvantitativa generaliserbara studier värderas högt, utan att kvalitativa studier även får ta plats. Både kvalitativa och kvantitativa mindre studier behövs för att belysa skolans komplexitet, så också större litteratur- och kunskapsöversikter. Kunskap som tas fram genom dessa studier bidrar till en fördjupad syn, bredare förståelse för och de ger nya perspektiv på skolornas verksamhet vilket är viktigt för de beslut sotas och ska tas samt den utveckling som sker och ska ske i skolan. 

Josefin, hur tänker du kring frågan om evidensbaserad pedagogik i skolan?

Referenser 
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.  
Eriksson Barajas., Katarina, Forsberg., Christina & WengströmYvonne.(2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur  
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red). (2016). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. 
Johannessen, Asbjörn & Tufte, Per Arne. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber 
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...