lördag 14 november 2015

Boken: Lusten att förstå

Josefin, 
du vilka roliga och givande diskussioner vi haft om den här boken. Här gör jag ett referat kring innehållet. Du får gärna lägga till dina tankar och hur du uppfattade boken i kommentarsfältet. 
Boken Lusten att förstå- Om lärande på människors villkor av Peter Gärdenfors (2010) handlar om människans egen drivkraft till en vilja att lära och förstå. Boken är sprungen ur ett projekt där syftet var att kartlägga modern forskning som handlar om lärandeprocesser. Gärdenfors kopplar samman människans tänkande och känsla med lärandet och han ser människan som en undervisande och lärande varelse. Han poängterar att människan försöker hitta mening i lärandet och att förståelsen är en del av meningen men också motivationen. Enligt Gärdenfors tar skolan idag inte tillräckligt med hänsyn till dessa faktorer 
Gärdenfors anser att viljan att förstå är en drivkraft i sig som motiverar människan att lära. Vi förstår när vi ser sammanhang och mönster och kan applicera dem på andra områden. Vidare talar han om informellt och formellt lärande. Det informella lärandet är vanligt i barnets tidigare år där det undersöker världen på egen hand och där drivkraften till lärande kommer inifrån och är naturlig. Det formella lärandet tillhör skolans och undervisningens sfär. Gärdenfors poängterar att skolan har mycket att lära från det informella lärandet och de drivkrafter som finns därGenom att inspireras av det informella lärandet kan vi hitta vägar till hur undervisningen kan riggas så att elever blir mer motiverade. Några exempel på detta som han tar upp är  leken, berättandet och tekniken. Leken är en viktig del i det informella lärandet, genom att leka lär sig barnet förstå sin omvärld och att förståelsen är motorn till viljan att leka. Berättandet är också enligt honom en viktig del i människans lärande, enligt Gärdenfors är människans hjärna skapt för att komma ihåg berättelser. Berättelserna hjälper oss att sätta kunskapen i ett sammanhang och då blir det både lättare att förstå och komma ihåg. Teknik är enligt honom är en outnyttjad resurs i skolan och han anser att teknik kan vara ett stöd i för lärandet.
Förståelse och motivation hänger samman, enligt Gärdenfors, därför är det extra viktigt att man i det formella lärandet bör rikta in sig på att få eleverna att förstå, eller som har uttrycker det "I ett fungerande utbildningssystem är eleverna motiverade och deras lärande leder till förståelse?" (Gärdenfors, 2010, s. 22). Bildning är en viktig del för att kunna förstå, enligt Gärdenfors handlar bildning om mönster man lärt sig. Faktakunskap behöver processas i oss för att ett mönster ska kunna uppstå, vi behöver tolka, värdera och relatera till kunskapen för att den ska bli till vår egen. Faktakunskaperna ger enligt honom en yta, medan kunskap ger djup och förståelsen ger en överblick över området. Förståelsen handlar alltså om att man lärt sig ett mönster och kan applicera kunskapen på olika områden, att den blir produktiv och inte repetitivDetta mönster hjälper oss att lösa andra och nya problem. Det är viktigt för läraren att visa och hjälpa eleverna att se de dolda och bakomliggande delarna, när eleven ser dessa kan den också ta till sig fakta och lösa problem.  
Gärdenfors pngterar att förstår man det kunskapsområde man håller på med blir det produktiv kunskap. Det viktiga är alltså att man behärskar mönstren och sammanhangen och inte endast enskilda fakta. Enligt Gärdenfors påverkas lärandet av olika faktorer som t.ex. repetition, känsla och inre motivation. Hur mycket vi får repetera något påverkar vad som fastnar i minnet, känslan innan och under tiden vi lär oss något påverkas av den inlevelseförmåga vi har, att förstå någon annan men också självförtroende och den inre drivkraften och motivationen att lära oss, där nyfikenhet, stolthet i form av kompetens och förmågan att samarbeta samt ingå i ett sammanhang är viktiga faktorer för lärandet men också förståelsen. Enligt honom finns det faktorer och undervisningsstrategier som leder till förståelse. Genom att visa och berätta, diskutera och reflektera hjälper man eleven till ett lärande och en förståelse
Metakognition är en viktig del i elevens lärande och förståelse men framför allt motivation, enligt Gärdenfors. Han definierar metakognition som "förmågan att se mönster hos sig själv och sina handlingar och därmed få en förståelse för sitt eget tänkande, agerande och lärande" (Gärdenfors, 2010, s. 124-125). Exempel på färdigheter inom metakognition är självkontrollkunna planerakunna välja arbetsmetod, kunna ifrågasätta, kunna sammanfatta, lösa problem och att det finns en förståelse för hur man förstårDenna förståelse och medvetenhet leder till att eleven kan välja sätt att lära och samtidigt kunna reflektera kring dess effekt och därigenom att eleven får kontroll över sitt eget lärande. Elever som har tränat upp och kan detta gynnas i lärandeprocesser 
I boken presenteras fyra perspektiv på lärande. Dessa perspektiv handlar om hur elever får färdighetskunskaper - görande, hur elever får faktakunskaper - vetande, hur elever lär sig att konstruera och ifrågasätta kunskap - tänkande och till sist hur elever lär sig bedöma kunskap - undersökande. Färdighetskunskaper får man, enligt Gärdenfors, framförallt genom imitation vilket är en form av lärande som är naturlig hos människan. Eleven kan imitera utan att förstå, men eleven lär sig bättre om den förstår syftet med en handling. Lärande genom imitation handlar om att eleven tränar och genom träningen lär sig eleven hurFaktakunskaper handlar enligt Gärdenfors om fakta, principer och regler inom olika områden och denna kunskap förmedlas framförallt med hjälp av språket, genom språker lär sig eleven att. Undervisningsformen som dominerar detta perspektiv är förmedlingspedagogik och Gärdenfors anser att det finns en risk att denna kunskapsform blir dekontextualiserad  man många gånger i undervisningen inte tar hänsyn till elevens egna erfarenheter, tänkande och sammanhang, vilket i sin tur påverkar elevens förståelse och motivation.  
Konstruktion och ifrågasättande av kunskap handlar enligt Gärdenfors om att eleven vet varför, att eleven förstår kunskapsområdet. Inom detta perspektiv handlar lärandet inte om förmedlingspedagogik och korvstoppning utan snarare om att eleven behöver det sociala sammanhanget där resonemang och diskussioner är viktiga delar. Det sista perspektivet handlar om att eleven lär sig bedöma kunskap, eleven vet hur den vet. Eleven är medveten om sitt lärande och den vet hur den kan påverka kunskapen. Gärdenfors tar här upp vikten av att eleven får lära sig bland annat källkritik, självständigt kunskapssökande, testmetodik och statistik. Lärarens roll blir här att hjälpa eleven att hitta strategier och metoder för sitt lärande.  
Vilket perspektiv man som lärare väljer att utgå från och hur man iscensätter undervisningen påverkar lärandet, enligt Gärdenfors. Vilken utgångspunkt läraren väljer är beroende bland annat av sammanhanget, syftet och eleven själv. Gärdenfors anser att man inte kan välja eller utesluta en metod före den andra utan att det handlar om att se att de kompletterar varandra. 

1 kommentar:

  1. Ja, vilka fantastiska diskussioner vi haft på fredagseftermiddagarna. Det har kokat!

    Det är onekligen så att motivation är intimt förknippat med lärande. Vi pratar ofta om motivation i skolan, men arbetar väldigt sällan med konkreta verktyg för att höja motivationen, förutsätter liksom att den ska finnas där. Gärdenfors bok belyste flera nya aspekter av motivation för mig. Inte minst FÖRSTÅELSEN.

    Jag är långt ifrån klar med motivation. (Vem blir någonsin det?) Återkommer med fler tankar inom kort.

    SvaraRadera

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...