lördag 28 september 2013

Läsfrämjande - hur ökar vi läsförståelsen?

Efter flera intressanta seminarium runt läsning och läsfrämjande på Bokmässan ska jag försöka sammanfatta vilka läsfrämjande strategier jag kan ta med mig tillbaka till skolan och klassrummet.


I vårt land har läsförståelsen gått ner och det är också tydligt på vår skola. Vi testar läsförståelsen på alla i årskurs ett på gymnasiet och ser att det på de teoretiska programmen inte är ovanligt med staninevärden under 3 som genomsnitt. Vi behöver strategier för att stärka läsförståelsen hos våra ungdomar.

Seminarium jag lyssnade på under Bokmässan var Att platsa i en skola för alla med Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi och Eva Hjörne, lektor i specialpedagogik; Men läs då unge! med journalisten Johanna Koljonen, Ann Steiner, forskare inom litteratursociologi (båda expereter i Litteraturutredningen) och Magnus Persson professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning; Filmen som läsfrämjare med skådespelaren och regissören Helena Bergström, bibliotekarien Larry Lempert och Per Eriksson från Svenska filminstitutet.

Om jag får tro Säljö och Hjörne är en inkluderande pedagogik att föredra framför att plocka ut särskilt lässvaga elever och ge dem extra stöd utanför klassrummet. De menar att vi i skolan behöver fundera på vilken sorts stöd som gynnar ALLA elever. Säljö och Hjörne lyfter fram mindre klasstorlek som ett framgångsrecept. Jag tänker också att vi på vår skola skulle kunna gå igenom vilket stöd vi kan erbjuda dyslektiker (exempelvis läslinjaler och talsyntes) och fundera på om detta går att erbjuda alla elever. 

Säljö och Hjörne menar att det kan vara fruktbart att se de strukturella problemen, skolproblemen, före de individuella svagheterna. och därigenom lägga problemet hos skolan istället för hos eleven. De menar att vi i skolan bör ägna oss mer åt att beskriva problemen, exempelvis lässvårigheter, hur, var, när de uppstår och arbeta med strategier utifrån det (istället för att hitta förklaringar hos eleven som att den är "svag", etc).

Slående i seminariet Läs då unge! var att en del av Litteraturutredningens efterföljande arbete är att ta reda på vilka läsfrämjande åtgärder som fungerar, eftersom vi idag inte vet riktigt. (Inte konstigt att vi i skolan står handfallna då!). Utbildningsdepartementet har ännu kvar att presentera hur de öronmärkta pengarna för läsfrämjande ska användas i skolan, vilket förstår kommer att bli intressant att se.

Koljonen, Steiner och Persson belös att dagens läskris i första hand handlar om den djupa, koncentrerade läsningens kris, att dagens unga inte har förmågan att läsa längre sammanhängande texter. De talade också om att minskad läsförståelse är ett multifaktoriellt problem som inte kan lösas enbart genom skolans och den enskilda svensklärarens insatser. Tillsammans lyfte de upp några strategier värda att ta under beaktande: Det behövs fler högstatuspersoner som uttalar sig om läsning i det offentliga rummet och att var och en av oss kan ta ett individuellt ansvar för vårt läsande och "komma ut" som bokläsare, tala om läsning. Däremot poängterade de att ostörd lästid i skolan för många ungdomar är enda möjligheten till lästid.

Bergström, Lempert och Eriksson lyfte fram filmen som ingång till läsningen. Filminstitutet har exempelvis en satsning som kallas Boken på duken där böcker (ofta som handlar om läsning) har blivit film. Speciellt lyftes Bergströms tolkning Julie av Strindbergs Fröken Julie upp som ett bra arbetsredskap och Bergström berättade om hur filmen kommit till just med gymnasieungdomars läsförståelse i fokus. Hon ville förklara texten genom filmatiseringen och hoppas just att filmen ska användas i skolan.

I seminariet Filmen som läsfrämjare diskuterades också möjligheten att i diskussion med andra öka sin egen läsförståelse, att läsning inte nödvändigtvis behöver vara en individuell aktivitet, utan att vi i samtal med andra kan öka vår förståelse av en bok eller film.

Sammanfattningsvis så, några punkter att arbeta vidare med på vår skola:
  • Vilket stöd gynnar ALLA elevers läsförståelse? (Mindre klasser, datorer, läslinjaler, talsyntes?)
  • Hur kan vi skapa ostörd lästid varje dag för eleverna på vår skola?
  • Hur kan vi synliggöra bokläsandet, skapa läslust? (Filmingångar, boktips, bokcirklar)
  • Hur kan eleverna bli en tillgång för varandra vad gäller läsförståelse? (Litteratursamtal i grupp?)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vi har stängt för utomstående kommentarer här på bloggen, men vill gärna vara en del av de samtal och den process som gör svensk skola bättre. Om du har haft glädje av våra inlägg eller är fundersam över något vi skrivit, låt oss veta. Vi finns på twitter.

Vi hörs!

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...